Om Dopingjouren

Dopingjouren arbetar för att öka kunskaperna och medvetandegöra konsekvenserna ev dopningsmissbruk genominformation, utbildning och forskning. Vi har som målsättning att höja kunskapsnivån vad gäller missbruk av anabola androgena steroider, framför allt hos yrkeskategorier inom hälso- och sjukvård. Dopingjouren är placerad vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, under Avdelningen för klinisk farmakologi. Förutom kunskaper om dopningmissbruk har vi bred erfarenhet inom missbruksvård, psykiatri, barn och ungdomsmedicin, akutmedicin, forskning och folkhälsa. Vi bedriver ett nära samarbete med Läkemedelsinformationscentralen (Karolic) vid avdelningen för klinisk farmakologi och ett stort antal specialistkonsulter som arbetar med dopningsproblematik. Dopingjourens telefonrådgivning är öppen för alla som har frågor som rör anabola androgena steroider utanför idrotten. Den som ringer kan vara anonym och sekretess gäller. Vi svarar på på frågor som rör effekter, biverkningar och preparat och ger samtalsstöd och rådgivning till anhöriga och till personer med eget missbruk av AAS. Vi deltar i konferenser, utvecklar informationsmaterial och samarbetar med andra instanser som arbetar mot dopning. 

 


Utbildning

Dopingjouren arbetar aktivt för att ge yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård ökad kompetens inom området genom föreläsningar och utbildningar i hela landet.

Forskning

Dopingjouren samarbetar med övriga forskare vid Avdelningen för klinisk farmakologi och institutionen för laboratioriemedicin och bedriver forskning inom dopningsrelaterade områden.

Historik

Under slutet av 1980-talet uppmärksammar Dopinglaboratoriet vid Huddinge Universitetssjukhus, Riksidrottsförbundets antidopinggrupp samt Apoteksbolagets informationsavdelning att allmänheten söker information om dopning utanför idrotten.I samband med ett symposium 1992, blir det tydligt vilken spridning dopningsmissbruket fått. Dåvarande Folkhälsoinstitutet (FHI) bedömer att efterfrågan på information är så stor att Sverige behöver öppna en telefonjour för dopningsfrågor. Den får namnet Dopingjouren och placeras vid Avdelningen för klinisk farmakologi, på Huddinge Sjukhus. Samma år träder "Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel" i kraft.

1997 minskar FHI sin finansiering till Dopingjouren. Pharmacia & Upjohn går då in som huvudfinansiär mellan 1998-1999. Mellan 2000-2002 finansieras Dopingjouren huvudsakligen med medel från Socialdepartementet och 2003 får Dopingjouren en ökning av anslag från Socialdepartementet. 

1999 uppdateras Dopningslagen. Nu kriminaliseras även bruket av dopningsmedel och en högre straffskala för dopningsbrott införs. Det skrivs in i Socialtjänstlagen att socialnämnden är skyldiga att aktivt arbeta för att förebygga missbruk bland barn och ungdomar av dopningsmedel.

2001 presenterar en arbetsgrupp inom regeringskansliet departementspromemorian "Handlingsplan mot dopning inom idrotten" (Ds 2002:4). Det tillsätts också län- och kommunsamordnare för drogprevention  för att arbeta med förebyggande åtgärder ute i Sveriges kommuner. Samma år bildas också ANDT-rådet för alkohol, narkotika, dopnings- och tobakfrågor.

2009 presenterar FHI en utredning om dopningen i Sverige.

2011 Maxstraffet för grovt dopningsbrott höjs från 4 till 6 års fängelse.

Ställ en fråga