Press

Välkommen till Dopingjourens pressrum!

All information du hittar här är fri att användas i mediasyfte. Ange alltid Dopingjouren som källa.

Kontakta oss på:
Telefon: Tel 020-546 987, Måndag- fredag kl 10-12 och 13-16
Mail: dopingjouren@karolinska.se

Om Dopingjouren

Dopingjouren arbetar för att öka kunskaperna och medvetandegöra konsekvenserna av dopningsmissbruk genom information, utbildning och forskning. Vi har som målsättning att höja kunskapsnivån vad gäller missbruk av anabola androgena steroider, framför allt inom hälso- och sjukvården. Dopingjouren bemannas av tre sjuksköterskor och en läkare och är placerad vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge under Avdelningen för klinisk farmakologi.

Dopingjourens telefonrådgivning är öppen för alla som har frågor som rör dopning. Vi besvarar frågor som rör effekter, biverkningar och preparat. Vi ger samtalsstöd och rådgivning till anhöriga och till personer med ett eget missbruk av AAS. Vi förmedlar också kontakter inom hälso- och sjukvården.

På Dopingjourens hemsida, www.dopingjouren.se kan man ställa frågor via vår mailbox, läsa fakta, söka bland vetenskapliga artiklar, rapportera biverkningar, beställa material samt få aktuell information om Dopingjourens verksamhet. Dopingjouren finns också på Facebook och Twitter.

Statistik från dopingjouren

Varje år får Dopingjouren cirka 2.500 förfrågningar via telefon och internet. Åren 2008-2011 låg besökssnittet på Dopingjourens hemsida på ca 60.000 besök per år. Under 2012 besökte ca 141.000 unika personer hemsidan. En ökning med 116 % från 2011. 2013 var antal unika besökare 160.000. 

Under 2012 fick Dopingjouren 960 frågor via ”frågelådan” på webbplatsen, en ökning  med 58 %  jämfört med 2011. Hälften av våra telefonsamtal kommer från personer med ett eget missbruk av AAS. Av de som rapporterar någon annans missbruk är 30% föräldrar. Övriga samtal kommer från personal inom hälso- och sjukvård, arbetsgivare och polis/tull.  

De flesta förfrågningarna rör biverkningar av AAS. 43 % av rapporterade biverkningar är av psykiatrisk karaktär. Vanligast rapporterade biverkningar är bröstkörtelförstoring, nedstämdhet, oro och sexuella besvär. De vanligaste frågorna på hemsidan rör biverkningar av AAS och kosttillskott.

Fem myter om AAS

  • Om man kurar på rätt sätt kan man undvika biverkningar
  • Vissa steroider är ”tjejsteroider”
  • AAS förekommer bara i vissa kretsar
  • Alla blir våldsamma och aggressiva av AAS
  • Man kan själv bedöma om man är en person som klarar av preparat eller inte

Negativa effekter av AAS

  • Kroppens egen produktion av testosteron minskar/stängs av
  • Testiklarna minskar i storlek och spermiebildningen hämmas
  • Sexuella besvär
  • Ökad risk för högt blodtryck, blodpropp, förändrade blodfetter och hjärtinfarkt
  • Risk för leverskador
  • Psykiatriska biverkningar
  • Bröstkörtelförstoring (gynekomasti)

Kännetecken

Generella kännetecken:

  • Snabb viktökning
  • Uppsvullet ansikte
  • Kraftig akne, rygg, skuldror och bröst
  • Kraftiga humörsvängningar
  • Fixering vid den egna kroppen, mat och träning
  • Förändrad sexlust
  • Hudbristningar
  • Sömnproblem
  • Håravfall

Specifika kännetecken hos kvinnor:

  • Menstruationsrubbningar
  • Mörkare röst
  • Klitorisförstoring
  • Skäggväxt och ökad kroppsbehåring

Vanliga skäl till att man kontaktar vården

  • Akne
  • Bröstkörtelförstoring
  • Infektioner
  • Nedstämdhet/depression
  • Sexuella besvär
  • Sömnbesvär

Missbrukets omfattning

Uppgifter om förekomsten av AAS varierar starkt. Enligt Folkhälsomyndigheten anses det finnas åtminstone 10.000 aktiva användare av dopningsmedel i Sverige (Statens folkhälsoinstitut, Rapport nr 2009:5) Läs mer

Antalet anmälda dopningsbrott har ökat kraftigt under det senaste decenniet. (Brottsförebyggande rådet, BRÅ). År 2000: ca 400, år 2005: ca 850, år 2010: 1900 och år 2013: 2500 Läs mer

Tullverkets statistik visar att dopningsmedel står för 6.2 % av alla beslag 2013. Läs mer

En studie (PRODIS, 2012) visade att 4% av männen som tränar på gym uppg att de någon gång använt anabola steroider. Det är fyra gånger så många jämfört med befolkningen i stort. Bland de tränande kvinnorna var det 0,8 procent som uppgav att de någon gång använt dopningspreparat.

CAN´s årliga undersökningar visar att mellan 1993–2003 (årskurs 9) svarade ca 1 % av pojkarna och 0,1 % av flickorna att de någon gång provat anabola steroider. Sedan 2004 har närmare 2 % av pojkarna och 1 % av flickorna i årskurs 9 uppgett detta. Pojkar uppger i större utsträckning att de prövat AAS och könsskillnaderna är något tydligare i gymnasiet jämfört med nian. I årskurs 9 är det omkring tre gånger fler pojkar än flickor som uppger erfarenhet av AAS och i gymnasiet är det runt fyra gånger fler (CAN, Skolelevers drogvanor, 2013). Läs mer

Ställ en fråga