Om Dopingjouren

Dopingjouren arbetar för att öka kunskaperna och medvetandegöra konsekvenserna av dopningsmissbruk genom information, utbildning och forskning. Vi har som målsättning att höja kunskapsnivån vad gäller missbruk av anabola androgena steroider, framför allt hos yrkeskategorier inom hälso- och sjukvård. Dopingjouren är placerad vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, under avdelningen för klinisk farmakologi. Dopingjouren svarar på frågor som rör anabola androgena steroider utanför idrotten. Vi svarar på frågor via hemsidan som rör effekter, biverkningar och preparat och ger rådgivning till anhöriga och till personer med eget missbruk av AAS. Vi samarbetar med andra instanser som arbetar mot dopning.

Historik

Under slutet av 1980-talet uppmärksammar Dopinglaboratoriet vid Huddinge Universitetssjukhus, Riksidrottsförbundets antidopinggrupp samt Apoteksbolagets informationsavdelning att allmänheten söker information om dopning utanför idrotten.I samband med ett symposium 1992, blir det tydligt vilken spridning dopningsmissbruket fått. Dåvarande Folkhälsoinstitutet (FHI) bedömer att efterfrågan på information är så stor att Sverige behöver öppna en telefonjour för dopningsfrågor. Den får namnet Dopingjouren och placeras vid Avdelningen för klinisk farmakologi, på Huddinge Sjukhus. Samma år träder "Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel" i kraft.

1997 minskar FHI sin finansiering till Dopingjouren. Pharmacia & Upjohn går då in som huvudfinansiär mellan 1998-1999. Mellan 2000-2002 finansieras Dopingjouren huvudsakligen med medel från Socialdepartementet och 2003 får Dopingjouren en ökning av anslag från Socialdepartementet. 

1999 uppdateras Dopningslagen. Nu kriminaliseras även bruket av dopningsmedel och en högre straffskala för dopningsbrott införs. Det skrivs in i Socialtjänstlagen att socialnämnden är skyldiga att aktivt arbeta för att förebygga missbruk bland barn och ungdomar av dopningsmedel.

2001 presenterar en arbetsgrupp inom regeringskansliet departementspromemorian "Handlingsplan mot dopning inom idrotten" (Ds 2002:4). Det tillsätts också län- och kommunsamordnare för drogprevention  för att arbeta med förebyggande åtgärder ute i Sveriges kommuner. Samma år bildas också ANDT-rådet för alkohol, narkotika, dopnings- och tobakfrågor.

2009 presenterar FHI en utredning om dopningen i Sverige.

2011 Maxstraffet för grovt dopningsbrott höjs från 4 till 6 års fängelse.